Vindpinan
Följer man E45:an norrut 17 km från Östersund så kommer man till den lilla byn Bye, där vår gård är belägen. Där bor jag tillsammans med min man John och alla våra 7 barn i åldrarna 0-20 år. På gården bedriver vi mjölkproduktion och lammuppfödning.
Gårdens grundare Axel Landgren, delade 1954 hemgården med sin bror och köpte två granngårdar, till denna som han slog ihop till en. Alltså 2 ½ gård som bildar Lits-Bye 1:33.
Efter att ha varit på en resa söderut i Sverige och blivit inspirerad, så börjar Axel tillsammans med sin son Bengt att hugga och såga av egen skog virke till ladugård och lada. Så 1954-1955 bygger de länets första låghusladugård med ihopbyggd foderlada. Ett unikt koncept för dåtid. Bilden nedan från -55, pågående bygge.
Det var ett modernt bygge med automatisk vattenförsörjning, kylbassäng för mjölkkrukor och mekanisk linutgödsling från LR system i Ljungby (enda tillverkaren av mekanisk utgödsling på 50-talet). En satstork är anledningen till foderladans höjd, den fungerade på så vis att den torkade spannmålet i två steg innan de lagrades och kunde krossas i våningen inunder. Bygget stod helt klart 1958, då var det 13 ko platser plus rekrytering och 15 suggor.
1958 kom det delegation från lantbruksstyrelsen för att beskåda moderna jordbruk.
Med på besöket var landshövdingen Anders Tottie, generaldirektören Sam B Narup, bitr. lantbruksdirektören Olle Lindström, andra lantbrukare med flera. Bengt blir då också återförsäljare för ”superutgödslingen”. Från -58 blir det mycket moderniseringar som traktorer med tillbehör som successivt ersätter hästen, sista hästen lämnar gården 1974.
Gården 1974
1975 byggs det en skulltork för torrhö inklusive hö kanon och fördelningssystem. Grisarna försvinner, och istället så byggs ladugården ut med 7 stycken ko platser, totalt nu 20 stycken. 1976 sätts rörmjölkning och mjölktank in och ersätter mjölkkrukorna. Den nu gamla linutgödslingen åker ut och ersätts med en hydraulisk utgödsling och gödselplatta, ”kletgödsel”. 1980 börjar Bengt att leja bort kviguppfödningen, för att återta den 1984 då det byggs till 10 kvigplatser i ladugården. Med de ökade djur antalet krävdes det mer foder, så 1988 avslutades spannmålsodlingen och istället började man med insådd i rajgräs och att slå en andra skörd som rundbalades.
Gården 1996
Ny regim, 1996 tar Bengts son John över (mannen jag är gift med). Han börjar med 9 kor plus rekryteringen som fanns i ladugården. 1997 skickas kvigorna ut i höladan på halmströbädd, bygger ut till 25 ko platser och köper in kor plus kvigor. Urinlagun på 250 Mᶾ byggs för att erhålla miljöintyg till mjölkkvot. Slutar då också med torrhö och utfodrar istället enbart rundbalar.1999 byggs det en ny varm lösdriftsladugård för 40 kor plus rekrytering och en flytgödselbrunn. Grannen avvecklar sin mjölkproduktion och tar på sig gårdens kviguppfödning. Grannens besättning köps då också och flyttar in i 40 kors ladugården som hastigt blev till 60 kor. 2003 återtas kvigorna till gården och ladugården byggs då ut med 350 M² för att kunna inhysa dessa. En till flytgödselbrunn på 1600 Mᶾ sätts också upp.2004 rivs det gamla mjölkstallet och ladan för att ge plats åt ännu ett nybygge för VMS (robot) som stod klart i September samma år.2005 tar ensilage limporna över istället för rundbalar. En del rundbalar blir de i alla fall p.g.a små areal i utbyar, men så lite som möjligt.2010 bygger vi en ny ligghall för kvigor och sinkor på 74 platser. Detta för att kunna maximera antalet mjölkande kor i VMS:en
Gården 2008
Forts. följer…..:-)
Ladugården som mjölkkorna idag går i är alltså byggd i omgångar mellan 1999-2004, det är en varm lösdrift och där korna mjölkas med VMS. Byggnaden är 80 meter lång och 17 meter bred, inuti finns det 85 liggbås, 3 stycken kalvning/sjukboxar och 3 stycken gemensamboxar för kalvarna upp till 4 månader, kalvar mellan 4-6 månader är i en stor box på andra sidan av ladugården med eget foderbord, där de då blir utfodrade med rundbalsensilage och kraftfoder. Foderbordet i ko avdelningen är ca 3 meter brett och 20 meter långt, det innebär att man kan köra in på det med en traktor och silocut (blockurtagare) när det ska utfodras, fodret (ensilagelimpa) läggs in på foderbordet som sedan körs ut med en kompaktlastare (Avant 520). Korna har alltid fri tillgång till grovfoder, som läggs in nytt varje dag.
När det mjölkas med VMS så är det väldigt viktigt att trafiken i ladugården flyter (att korna går runt). Därför är det också viktigt med bra klövhälsa, annars kan korna ställa sig och bli stående vilket kan leda till t.ex. mastiter, höga celltal och andra problem med hälsan. Vi har hit klövverkare 3 gånger per år, och även någon extra gång om vi finner det behovet.
Just nu mjölkar 66 kor.75% svarta (mest Holstein)25% SRB. Detta börjar närma sig maximal beläggning på VMS .
Fler än 68 kor blir ingen mer mjölk p.g.a sämre kotrafik. I den nybyggda ligghallen finns 14 sinkor. Idag är vår gräns för sinläggning inte två månader före kalvning utan vid 16Kg mjölk/7dgr medel. Detta innebär att sinperioden varierar mellan två till fem månader. Avkastningen i kokontrollen var under kontrollåret 2010 8980Kg ECM. Den förhållandevis låga avkastningen kommer sig av att vissa kor får lång sinperiod. Nästan inga kor har kortare sinperiod än 3 månader. Medelmängden per ko är mellan 30-31Liter/dygn. Detta innebär att dygnsproduktionen är 1950-2010 Liter/dygn. Tiden att mjölka en ko är mycket väsentlig. Mjölkbarheten är för oss en viktig parameter i avelsplaneringen. I dag mjölkas en Bye ko var 7:e minut(snitt 7d=6:50). Alla kor får 3 Kg kraftfoder i VMS, och resterande i foderstationer. Medelgivan är nu 7 Kg(Min. 3Kg för tillvänjning och Max. 19Kg för 65-67Kg mjölk).
En foderstation (för kraftfoder)
Vårt kraftfoder (som är ett sk. Fullfoder) köper vi just nu av Västerbottens fodercentral AB.
Vi använder det ungdjurs foder som heter EDEL Ungnöt 160 på tabellen nedan.
Till mjölkkorna så är det EDEL Nova 225 som gäller.
Efter varje skörd analyseras det färdiga ensilaget(ej grönmassan). Detta ligger till grund för kraftfodervalet. Vi analyserar även löpande under året. Från foderbordet s.a.s. Detta för att hålla koll på lagringsförändringar och hygienisk kvalitet som kan påverka foderstaten.
Här visas två foderanalyser som vårt kraftfoderval grundar sig på just nu. Mjölkkornas grovfoder Ungdjurens grovfoder
Grovfoder åtgång per dag: Mjölkkor 650 kg ts
Sinkor+kvigor 600 kg ts
Kalvar 4-6 mån. 70 kg ts
Totalt: 1320 kg ts/dag. Kalvar upp till fyra månader får hö, för att stimulera vommen.
Mjölkkornas foderstat beräknas utifrån provmjölkningsresultatet som visar avkastning/7 dgr. medel, fetthalt, proteinhalt och mjölkcelltal. Det görs en gång i månaden. Grovfodret är alltid det samma så det är kraftfodergivan som kan ändra sig något. Celltalen är viktiga att hålla koll på, ligger medel celltalet under 200`/ml så erhålls det högsta kvalitetstillägget (2%) på råvaruvärdet, (som just nu ligger på 315,28 öre/kg mjölk.) Medel celltalet de senaste tre månaderna i våran besättning ligger på 192`/ml.
Mjölken ifrån kor med höga celltal skiljer vi av, och den går till kalvarna som vi ger helmjölk istället för näringspulver. Helmjölk kommer vi att ge kalvarna även i fortsättningen för att tillväxten ökar mycket snabbare och kalvhälsan har blivit mycket bättre. De kronor som helmjölken kostar mer än näringspulvret har vi igen på stora, fina och friska kalvar.
Vi föder upp egna rekryteringskvigor, gårdens rekrytering är 25-30%, (kontrollåret 2010 dock endast 21%). Det är ca 25 kvigor som kalvar in varje år. Vi har använt tjur till dessa innan, men nu är han borta och istället så semineras alla kvigor för att få en jämnare fördelning på kalvningarna och en bättre arbetsmiljö. Totalt så har vi ca 7-9 kalvningar i månaden.
Ny kalvad ko med en liten kvigkalv
Kvigkalvar från 6 mån upp till kalvningsfärdig kviga och sinkor går i en kallhall med öppen ätfront. Under 2010-2011 byggde vi den här hallen. Det är totalt 74 liggplatser som är uppdelad i fyra sektioner:
Sektion 1: Kvigor 150-300 kg, Sektion 2: Kvigor 300-450 kg (seminerings storlek). Det finns två stycken egenseminörer här på gården (John och en anställd tjej), så alla kvigor och kor semineras av dem. Sektion 3: Kvigor 450-600 kg (kalvar under den här tiden.) Sektion 4: Sinkor.
På bilden börjar sektion 1 längst bort och slutar med sektion 4 närmast fotografen.
I den här hallen utfodras djuren med rundbals ensilage som ställs fram och sedan rivs ut med kompaktlastaren. Här finns det inga foderstationer, utan kraftfodret körs ut manuellt med kompaktlastaren eller skottkärra. De får ca 3 kg/dag.
Ibland går det lite sämre.............
Detta är en skiss av gården i dagsläget uppifrån. Inne i mjölkko stallet går det just nu 66 mjölkande kor. 17 st.kvigkalvar upp till 6 månader, tjurkalvarna föds upp och sälj till liv vid 8 veckors ålder. När kvigkalvarna är 6 månader flyttas de via drivningsgången (som är uppbyggd mellan de två stallarna), in i avdelning 1 i ligghallen. Där får de växa till sig, så att när de är tillräckligt stora flyttar de till avdelning 2. I den delen är det ”semineringsstorlek” på kvigorna, så att här blir de seminerade. Avdelning 3 kommer de till som dräktig kviga. Där ska de gå tills att det börjar närma sig kalvning. Ca 4 veckor innan kalvning tas de in i mjölkkostallet för att acklimatisera sig och för att lära sig att gå igenom envägs grindar, äta ur foderstationerna och passera genom VMS. Avdelning 4 är sinkor som flyttas ut efter sinläggning och tas in i mjölkstallet ca 2 veckor innan kalvning. I sinko/kvigstallet finns det för närvarande 55 kvigor och 14 sinkor.
Lammen
Vi har även lammuppfödning (slaktlamm). På gården finns det även ca 50 blandras tackor (texel, dorset, suffolk), alla är tunga köttraser, och tillsammans med tackorna så går det en renrasig dorset bagge.
På vintern bor de i en gammal kornlada som har blivit ligghall med halmströbädd, och så går de i en stor vinter hage. Där utfodras de med rundbal, och de äter ca 100 kg ts per dag inklusive foderspill.
På sommaren så betar de, innan de släps på bete och innan installning på hösten så klipps ullen och klövarna verkas. Dom betar ca 20 ha i olika hagar som vi flyttar runt de till. Våran tanke när vi skaffade oss får, var att få till en produktion som var att tackorna skulle lamma mellan December till April, vilket skulle leda till att det fanns slaktmogna lamm som skulle skickas på slakteri i omgångar mellan påsk och midsommar, då det är bra avräkningspriser.När tackan har lammat får de nyfödda lammen selentilskott under sitt första dygn, och man kontrollerar att de verkligen får mat av sin mamma. Om inte lammet diar eller tackan inte verkar må helt bra ,tar vi in dem i ett uppvärmt utrymme som just nu är endera en kalvningsbox eller vår lilla vekstad..
Nu så har vi haft fåren i tre år och har lyckats få till det så att de flesta tackorna lammar i rätt tid. Under sensommaren/hösten 2011 kom vi på att vi ska försöka slakta och själva sälja kött och korv av lamm. Vi hade några lamm som var födda väldigt sent och som då skulle slaktas i slutet av Oktober. De lammen körde vi själva upp till Hammerdal och Jämtlandsgården, där de slaktades och sen styckedes och vakumpackades på Grannaens chark, som ligger alldeles brevid. Men vi tog bara lite mer ”lättsålda” bitar t.ex. filè, èntrecote, ytterfilè, bogstek och benfri stek. Det övriga köttet körde vi upp till Fågelbergets gårdschark för att göra rökt lammkorv.
Det är ett försök som vi gör, vi säljer alltså lammköttet och korven ifrån gården men även som grossist till Ost och vilt och till Grändens delikatesser i Östersund. Ost och vilt tar även upp beställningar på färskt kött.
Den här nya inriktningen betyder att vi vill ha lammningarna mer jämt fördelade över året, för att kunna hålla kött och korv tillgängligt hela tiden.
Kverneland E 160 med tiltpackare (ej med på bilden)
Detta innebär att det är mycket jobb året runt. Mitt år börjar på våren när snön har smält bort, med att de är dags för vårbruk. Här i Bye börjar vårbruket med att det körs ut fastgödsel och svämtäcket från flytgödselbasängerna på de marker som ska plöjas, (det som inte hanns med i höstas). Fastgödselspridningen lejer vi in från en granne. Räcker inte fastgödseln till så plöjer vi även ner flytgödsel, ca 35 ton/ha.
Flytgödseltunna Hill 18000
Efter att allt är plöjt så ska det harvas. Vi har ingen egen harv så det har vi lånat/lejt in för. Förra året lejde vi en carrier, det var vi väldigt nöjda med, det blev väldigt lätt att så och inte alls så mycket sten att plocka, så det funderar vi på att fortsätta med.
Sen är det dags att så, och det lejer vi också in för. Det är en väderstad rapid 4m.
Till vallarna använder vi en fröblandning som heter SW 934 Allround Aktiv. Den innehåller: 75% timotej grindstad, 10% ängssvingel Kasper, 10% rödklöver SW Yngve, 5% rödklöver Betty. Förut sådde vi ut 30 kg/ha, 2009 och 2010 sänkte vi mängden till 15 kg/ha med mycket gott resultat. Det blev lika fina skördar med bra värden och samma avkastning. Vid vallbrott så använder vi havre/ärt som skyddsgröda, men 2012 gör vi ett försök med havre/vicker.
Vältar gör vi med vår egen väderstad rollex 10500.
Barnen plockar sten.........
Två veckor efter tillväxtstart så lägger vi på en eventuell kvävegiva (ej i utbyar), 40 kg N/ha som en ”boost” och för att lite gardera sig om det skulle bli en torrsommar.
Då var vårbruket klart, men vi gör även annat under våren, som att gå över alla hagar/beten, laga stängsel och sätta upp nya. Kalvar som aldrig har varit ute ännu ska få en liten hage som är märkt med band i olika färger för att de ska kunna se tråden och lära sig vad det är. När vi kommer in i Juni så är det dags för att köra ut kvigor, kalvar och får på olika beten. Vi har beten i byar runt omkring, det som ligger längst bort är i Handog ca 13 km från gården där vi har 7 ha bete. Korna släpper vi ut bakom ladugården på 2 ha gräsbevuxet motionsbete, de går ute på dagarna och är inne på nätterna (detta för att det inte fungerar så bra tillsammans med VMS)
Nu när alla djur är ute så går det direkt över på skörden. Vi börjar med att slå och rundbala små ”klatterbitar” ca 20 ha som används direkt som sommarfoder till mjölkkorna, ca 300 st. Detta börjar någon gång mellan den 15-20 Juni. Samtidigt som det sker så sätts hackvagnen ihop tills att det är dags att lägga ensilagelimporna.
Tarup BIO (rundbalspress) Försäsongsservice av exakthack!
Färdigt ekipege. Dragare är en Case ih 7140. Hackvagnen är en metsjö 16-24 flakväxlare som bas (vilken vi även använder till gödseltunna och tippvagn), draget med gödselpump monteras av och ersätts med hackenhet, 50 M3 container dras på. Klart att köra!
När vi nu ska till med att lägga en ensilagelimpa, så börjar vi med att slå 20 ha som får ligga ett dygn innan det ska hackas och läggas in. Vi använder en slotterkross (krone 3,2m) med dubbelläggare som dras utav en New holland ts 135a, (den används också till all foderkörning på gården och övrigt diverse arbeten).
New Holland ts 135a Krone easycut 3,2m med dubbelläggare
Efter att det är slaget så liger det 6 meters strängar som tas upp i exakthacken där det tillsätts promyr (ph sänkande tillsatsmedel) ca 4-5 liter per ton grönmassa. När containern är full så körs den hem och tippas på en plast. Sen packas högen hårt av en hjullastare. Detta för att pressa ut all luft ur grönmassan.
Ett lass med grönmassa som ska tippas på limpan och hjullastaren(L70C) som packar den. 
Vi har 95 ha vall i byn inom 1,5 km, då kör vi hem lassen med traktorn, men när det kommer utanför så har vi ca 30 ha inom 4 km som hackas och körs hem med lastbil och tippas på limpan. Då använder vi 2 containers och växlarsystemet.Beroende på växtligheten avverkar vi ungefär 1,5Ha/Tim. Med inskränkt nattsömn innebär det 22-25Ha/Dygn.
Lastbilen volvo FH hyr vi in av grannen.
Täckningen av limpan görs med två lager plast. En tunn plast som liknar ”gladpack” vilken klibbar fast mot ytan för att eliminera luftfickor. Nästa lager är en tjockare plast med svart undersida och vit ovansida, detta för att reflektera solvärmen. För att hålla allt på plats dressas plasten med avskiljning (0-2mm grus). Går allt som det ska, utan haverier, mycket regn eller något annat överraskande,så brukar denna förstaskörd var avklarad fram till midsommar. Årets förstaskörd av hackat gräs summerades till 140 containrar. D.v.s 1,5 container/Ha. Detta motsvarar ca 1540 rundbalar (11 balar/container) lågt räknat. Tid för detta var 75 h. Då vallkedjan är synkron beräknas de totala maskintimmarna till 225 h (slåttermaskin, hackvagn och hjullastare). Tillkommer gör lastbil på 10 h. Kassationerna har trots skador på plasten varit låga, 22 Mᶾ utav 900 Mᶾ har kasserats.
Direkt efter skörden körs det ut flytgödsel på de vallar som vi ska ta en andraskörd på, (ca 15 ton/ha).
Sen kommer vi in i Juli, då är det dags att flytta djur till nya beten, både får och kvigor ska flyttas.
Runt den 15 Augusti brukar andraskörden börja, då slår och rundbalar vi de 80 ha som vi har inne i byn. Grönfodret blir också rundbalar. Nästa år (2012) har vi tänkt att göra limpa även av andraskörden och utav grönfodret.När årets skörde arbete är klart, rengörs alla maskiner som använts och ställs undan till nästa år.
Vi brukar ca 145 ha var av 36 ha är vår egen mark 31 ha skördar vi fodret på utan något avtal. Det är 129 ha vall som ingår i eu ansökan + 20 ha beten. Ca 125 ha ligger inom 4 km från gården, vilket gör att vallskörden blir väldigt effektiv, då det går fort att köra hem foderlassen till limpan. I utbyarna rundbalar vi skörden, som vi sen kör hem med balvagn.
Ojämt lass...........
Google karta över byn
Vi eftersträvar att helt övergå till exakthackat foder av flera orsaker. Effektivare skörd=jämnare kvalitet. Mindre plast=bättre ekonomi,mindre skräp. Sist men inte minst mjölkar våra kor bättre när dom äter hackat foder,även om värdena är sämre…
Beroende på betestillgången kör vi nu hem våra djur från bete. Om vi har rundbalar kvar i byn där djuren betar kan vi köra dit en foderhäck istället. Där utfodrar vi så länge vädret/marken tillåter.Senast 1 Oktober har vi dock alla djur hemma och inne.
I den bästa av världar sprider man flytgödsel direkt efter 2:a skörd. I vår värld tenderar det att bli lite senare.. Vi har som målsättning att köra på all mark,även om det är långt. Där brukar vi däremot lyckas relativt bra. Vi lägger på 25-30Ton/Ha på alla slåttervallar. Markkartering gjordes 2003,så nu är det dags för en ny. Det kommer att bli intressant.. Tyvärr har vi inte ännu lyckats med konststycket att ta en gödselanalys,men hoppet finns.
När flytgödseln är utkörd brukar vi försöka plöja så mycket som vi hinner innan snö/tjäle.Vi sprider och plöjer ner fastgödsel eftersom ifall det skulle hastigt bli vinter.Vår filosofi i frågan vallbrott är inte baserad på 3-4 eller5 årsvallar,utan bestämms ofta under 1:a skörd då man med ögats hjälp bedömmer avkastningen. Somliga vallar håller endast 2 år,andra ända upp till fem-sex med acceptabel avkastning. Vallbrott är inget självändamål utan avkastningen på vallen måste få styra detta tycker vi. Kostnaden att anlägga en slåttervall är höga.
När snön ÄNTLIGEN har lagt sig tillrätta på marken återstår bara att ge upp höstbruket för detta år. Resten av vintern ägnas åt reparationer och underhåll av både inomgårdsutrustning och fältmaskiner. Fältmaskiner med viss tvekan då det är utomhus som gäller. Under den mörka vintern sker upphandling av plast,tillsatsmedel,gödning,utsäde och ev. maskintjänster. I December till April är också lammningarnas tid. Då tittar vi till fåren minst tre gånger varje dag.För egen del har vi börjat att titta till Teneriffa en vecka på vintern.
Vi som jobbar här på gården, och får det att snurra är:
John: Administrativ, djurskötsel, semin och mycket maskinkörning under vårbruk, skörd och höstbruk. John är borta från gården i perioder då han även arbetar deltid inom försvarsmakten. Ibland under långa perioder. John gjorde dock sin sista utlandstjänst (säger han....) år 2007 och blir nu hemma mer.
Yvonne: Administrativ och djurskötsel.
Liw: Anstäld som djurskötare, semin, lite maskinjobb (balkörning + diverse)
Anders: Säsongsanställd under barmarksperioden, jobbar då med reparationer och underhåll av både maskiner och byggnader. Under vår, sommar och höst plöjer, slår, rundbalar och kör hem foder.
Inför framtiden
Idag svälter en miljard människor i världen. Resurserna som finns idag är ojämnt fördelade och på många håll även dåligt utnyttjade. Allt går att köpa precis överallt, du kan köpa apelsiner på nord polen, frakterna är för billiga (subventionerade med stöd). Snart är oljan slut, då stundar andra tider i stort som i smått.Oljeshejkerna och asiaterna har köpt, och köper fortfarande upp jordbruksmark i hela världen (så kallad land grabbing). Dom tänker inte vara hungriga när oljan tar slut, vilket många tror kan ske om ca 60 år. Vi kommer inte att kunna frakta mat runt hela världen. Apelsiner kommer att finnas kring medelhavet, tomater äter vi på sommaren och vi måste börja odla våra egna protein grödor. Jag har en övertygelse om att Jordbruket är en förutsättning för landets överlevnad. Landsbygden kommer att behöva livsmedelsförsörja stadsregionerna då importen av mat kommer att minska drastiskt p.g.a för dyra transporter. Vi kommer även att behöva ta hand om allt slam och avfall, och därigenom även bli en energi försörjare (biogas e.c.t). Min filosofi är att kanske måste animalieproduktionen omlokaliseras efter odlingsförhållanden. D.v.s idisslare i norra Sverige där det är optimalt för att odla gräs. I södra Sverige finns större möjligheter för odling av spannmål, majs och t.ex. protein grödor mm. Trots den oroväckande utvecklingen som vi har idag, så finns möjligheten att styra utvecklingen till att bli i stort självförsörjande.
Min framtidstro för jordbruket……
